JZS.

Mitt förra inlägg var tydligen lite deprimerande. Detta var inte min åsak och jag var inte deprimerad vid det tillfälle då texten skrevs. Jag ville bara skapa och hittade liksom ingenting inom det estetiska jaget att skapa.
Jag fick ångest, men inte sorg.

Jag är för det mesta glad men gillar att anspela på dysterhet, kaos och värdslig misär.
Detta är en förklaring till mig själv och till er och till Manfred och Hanna som ansåg att jag var nere i dyn. *glad smiley*






[ingen bild]