Fabriken
Minus tretton gör inget.
Man bara åker ändå.
Hade man aldrig nämnt det hade man aldrig tänk på det.
Nu låter vi psyket kyla ner oss istället för kylan.
Låt kylan kyla ner istället.
Spatsera in i varmare rum, njuta varma örter i varmt varmvatten, värma mig med dig bland varma väggar, vilja värma dig från onsdag till fredag men då värmer du dig nån annanstans istället.
Du är liksom som en värmeväxlare. Som att gå genom dig eller bara vara med dig; ger värme.
Tur att du inte är som en fabriksbyggd värmeväxlare. För de måste man montera, lyfta med travers, hänga plåt i, dra ihop med domkraft, på med bultar, spänna åt, fixa skruvhål, sätta fast lock, vrida på vattnet, reglera, inspektera, grönmärka, packa ihop, utlämna. Blir det fel nånstans på vägen är det bara att börja om. Från början.
Detta var sommaren i M2. Det var tightening bolt, travers, L-plåt, H-plåt, titanplåt, jävligt dyr plåt, det var maskinen Bosse, det var kafferast och ciggrast och tatueringsjämförelse, det var manlighet och kvinnlighet och ingen ledighet, det var tidiga morgnar och sena kvällar, det var bearnaisesås och gemenskap, stålhätteskor och skyddshandskar och öronproppar och armskydd och rejäla brallor, knivar, hammare, nubb, skyltar, plastlock, klistermärken, pallar, EU-pallar, betonggolv, övertid, extratid, dötid, slötid, arbetstid, sätt i nyckeln och vrid, ta moppen hem och sova, dock ingen frid. För dagen därefter började det om igen- livet på Holmängen och dess stora fabrik.
Det är tur att du är en mänsklig växlare. En riktig värmeväxlare.
Förut var jag kall i luftstrupen, nu är den hes. Det är du som bränner.
Fortsätt med det.
Tänt var det här! Vad är det som har hänt? Denna tragik är från vapnet sänt?
Hans huvud är helt omvänt!
Man bara åker ändå.
Hade man aldrig nämnt det hade man aldrig tänk på det.
Nu låter vi psyket kyla ner oss istället för kylan.
Låt kylan kyla ner istället.
Spatsera in i varmare rum, njuta varma örter i varmt varmvatten, värma mig med dig bland varma väggar, vilja värma dig från onsdag till fredag men då värmer du dig nån annanstans istället.
Du är liksom som en värmeväxlare. Som att gå genom dig eller bara vara med dig; ger värme.
Tur att du inte är som en fabriksbyggd värmeväxlare. För de måste man montera, lyfta med travers, hänga plåt i, dra ihop med domkraft, på med bultar, spänna åt, fixa skruvhål, sätta fast lock, vrida på vattnet, reglera, inspektera, grönmärka, packa ihop, utlämna. Blir det fel nånstans på vägen är det bara att börja om. Från början.
Detta var sommaren i M2. Det var tightening bolt, travers, L-plåt, H-plåt, titanplåt, jävligt dyr plåt, det var maskinen Bosse, det var kafferast och ciggrast och tatueringsjämförelse, det var manlighet och kvinnlighet och ingen ledighet, det var tidiga morgnar och sena kvällar, det var bearnaisesås och gemenskap, stålhätteskor och skyddshandskar och öronproppar och armskydd och rejäla brallor, knivar, hammare, nubb, skyltar, plastlock, klistermärken, pallar, EU-pallar, betonggolv, övertid, extratid, dötid, slötid, arbetstid, sätt i nyckeln och vrid, ta moppen hem och sova, dock ingen frid. För dagen därefter började det om igen- livet på Holmängen och dess stora fabrik.
Det är tur att du är en mänsklig växlare. En riktig värmeväxlare.
Förut var jag kall i luftstrupen, nu är den hes. Det är du som bränner.
Fortsätt med det.
Tänt var det här! Vad är det som har hänt? Denna tragik är från vapnet sänt?
Hans huvud är helt omvänt!
Kommentarer
Trackback
