JZS.

När vi gick in så var det mörkt ute.
När vi sedan kom ut två och en halv timme senare var det lika mörkt.
Fast klockan var en timme tidigare än den var när vi kom.
Vintertid är skönt mest för resan man gör bakåt i tiden.
Ingenting spolas dock tillbaka, ingenting återupplevs.
Men ändå känner man skillnaden. Som att bli yngre.
Som när morfar drack ur lejonbrunnen på Kreta och trodde att hans ålderdom skulle omvandlas till ungdom.
Som när femtiplussare skaffar rockfrisyr och motorcykel för att åter igen uppleva tonåren och den obefintliga revolutionen. Som när farmor slutade fylla år vid tjuåtta års ålder och är där än idag. Hon har firat den födelsedagen i snart ett halvt sekel. Som när jag vill åka tillbaka några år för att se mig, dig och alla andra igen ur en annan vinkel. Kanske ändra något.
Som när jag blir gammal; kunna berätta för de yngre om hur modernt allt var på min tid och varför jag fortfarande lyssnar på rock och pop och indie och punk och visor och även en del lite samtida musik.

Tur att det bara är klockan som vrids tillbaka i samband med övergången sommartid/vintertid och inte det redan sagda. Tur att vi fortfarande är i våra sinneslag och att människan fortfarande förgör sig själv.
Ordet kaos måste få finnas.


Bara falken, ingen indian.